Ingen jul utan brysselkål

Kika in under bladen. Där sitter de små godingarna!

Det är inte alla som håller med mig, men jag tycker att utan några fina små brysselkålhuvuden är dopp i grytan inte detsamma. I vintras började jag följa bloggen Skillnadens trädgård och fick klart för mig att kål kan sås mitt i vintern, med bra resultat. Nu ville jag testa att odla min egen kål :-) Till verket: plastlåda och frön av brysselkål och röd spetskål inköptes och såddes redan 25 februari. En månad senare hade redan grott!

De första bladen på röd spetskål och man ser redan nu en rödlila färgton i de gröna hjärtbladen.

Efter plantering i kruka och tillväxt blev de utplanterade i landet, som laddats med några hinkar bokashi (se inlägget om Bokashi vinterförvaring) . Kål behöver gödning och bokashi är dunder. Kål är även favoriter hos ett antal insekter och fick därför tälta hela sommaren under hopsydda ikea-gardiner. Det hjälpte ganska bra, kålen blev i alla fall inte uppäten som förra årets grönkål...

Det blev otroligt fina spetskålshuvuden, men en sak lärde jag mig: plantera inte för tätt. De blir jättestora med sina vackra foderblad (här har det inte bildats några huvuden än).

Brysselkålen är väl inte så vacker men fascinerande, alla dessa små kålhuvuden gömda under bladen. Och de kan utan problem stå kvar på växtplatsen i minusgrader.

Som slutkläm ett recept på brysselkålsgratäng om man inte kan hålla sig ända till doppet i grytan. Bara brysselkål och steklök och en gratängsås smaksatt med timjan. Enkelt och sagolikt gott! Här är länken till receptet:  https://www.coop.se/Recept--mat/Recept/b/brysselkaalsgrataeng-med-timjan/

God Jul och Gott Nytt År!

Älskade äpplen

Vilket äppelår det har varit! Mängder med stora fina felfria äpplen. Det började i maj med en blomning som lovade gott. Ingen frost som ställde till det.

Äppelträd som tidigare bara fått dålig frukt dignade av jättefina och goda äpplen. Och Aroma gjorde oss inte besvikna i år heller, stora smakrika äpplen i mängd. 55 kg gick direkt till musteriet i Skalkarike och där hämtade sedan vi hem en fantastiskt god äppelmust!

När det var dags att börja plocka ner resten av frukten behövde först de gamla jordgubbslådorna skuras.

De får numera fungera som äppellådor, perfekta att packa i även om de inte räckte så långt i år.

Ett riktigt monsteräpple från Aromaträden -  vägde nästan 3 hekto!

Jag testade ett ´nytt recept på äppelmos som skallas äppelsmör, det är äppelmos kokt extra länge och kryddat med kanel, äppelcidervinäger och citron och är fantastiskt gott. Används ungefär som marmelad.

Även Ingrid Marie hade mängder med frukt. Eftersom de mognar så sent fick de sitta kvar i det längsta. Så här såg de ut i slutet av oktober.

Sedan blev det plötsligt minusgrader i en hel vecka och alla äpplen hann inte bli omhändertagna. Men vi har redan mer än vi hinner äta upp! Många sitter kvar till glädje för sidensvansarna och andra fåglar. Och vackert är det, som julgranskulor i träden!

Gamla vänner och nya

Dags att bli lite nostalgisk nu när första frosten har kommit. Perennerna är nog de växter i trädgården som klarat sig bäst denna torra sommar och de har fått klara sig på egen hand, inget vattnande har förekommit. Lyckligtvis är de flesta etablerade sen flera (eller många) år tillbaka och har rejäla rötter. Men en nykomling som haft det lite tufft är Indisk fingerört som jag dragit upp från frö och som blommade för första gången i sommar. Den är lik smultron men med rosaröda blommor och långa blomstänglar som väver sig in så fint i de andra växterna. Håller tummarna för att de har klarat sommaren och återkommer nästa år.

Försommaren var inte så torr som resten av sommaren och den sköra trädgårdsvallmon råkade ut för en hagelskur och fick hål i sina fina papperstunna blomblad. Men är ju osannolikt praktfull ändå!

Apropå gamla vänner: den här pionen är från en riktigt stor buske och kan ha en hög ålder. En annan pion på gården är över 100 år, en bondpion, och denna är säkert i samma åldersklass. Blommorna doftar fantastiskt och bara väller i mängd över muren.

Det här stiliga paret blommar passande nog till Sveriges nationaldag. Dagliljan är som pionen en dam med ålder men har inte sitt ursprung här på gården utan kommer från min morfars mors trädgård. Inget speciellt med blomman i sig, den finns i många trädgårdar, men ändå lite kul att ha en tråd bakåt i tiden. Strandirisen är också en växt jag fått genom att någon delat med sig, men den har varit sparsam med blomningen i år eftersom den gillar fukt. Det blev bara denna enda blomma :-( Den behöver nog flyttas...

Den här lilla silkesnävan "Ballerina" har med möda överlevt. Inköptes för två år sedan, flyttades hit och dit förra sommaren för att nu huka under betydligt tuffare grannar. Men ändå har den blommat och jag ska försöka ge den lite mer utrymme nästa sommar. Den är så fin!

Jag avrundar med ännu en gammal klassisk trädgårdsväxt som fanns när vi flyttade hit, en riddarsporre. Den har trängts med en rejäl grästuva men efter uppgrävning och delning förra våren så är den nu både större och blommar mer. En fantastisk blå färg som kontrast till de orangegula sömntutorna i bakgrunden.

Det här var några gamla godingar och några nya. Jag hoppas förstås att någon av er är lika nördig på växter som jag och tycker att detta kan vara kul att följa. De här inläggen har jag också tänkt som en dagbok för trädgården, kanske inte så intressanta för andra alla gånger men kan bli kul att gå tillbaka till framöver för min egen del.

Mina rosor

De blir fler, rosorna. Trots att jag inte är nån rosfantast så rätt vad det är har jag trillat dit igen. Helst ska de dofta och förstås ha vackra blommor. Mina rosor får inte fjäsk så de behöver vara tåliga också. När vi flyttade hit fanns redan denna gammaldags ros, som doftar fantastiskt. Vet inte vad den heter, men finns hos några grannar också så den är inte ovanlig.

New Dawn är en favorit och införskaffades ganska snart efter att vi kommit hit. Den har hankat sig fram men kommer i alla fall igen varje år och blommar långt fram på hösten. Den har en ganska svag doft men fantastisk färg och form, speciellt när den är nyutslagen.

Rosa Moyeesi är en lite annorlunda ros, blir 3-4 meter hög (hoppas det dröjer ett tag) och har enkla men oemotståndliga blommor. Blombladen är intensivt djupröda, matta och längst in en krans av röd-gula ståndare. Därtill röda vackra nypon på hösten.

Förra året var det dags igen: två klätter-/buskrosor inköptes, som ska vältra sig över muren mot landsvägen. Och förstås imponera på förbipasserande, men där är vi inte än. Dels är det Constance Spry, en rosa skönhet

och dels Stanwell Perpetual även den rosa och som ska blomma hela sommaren, när den väl fått fart.

En ros som blivit otroligt populär är honungsrosen som är med i vartenda trädgårdsreportage. Och inte utan anledning. Vackra honungsdoftande vitgula blommor i enorma mängder gör den oemotståndlig. Så även för mig, så nu har vi en som är inne på andra året och redan behöver förstärkning av spaljén.

Den absoluta favoriten är ändå den här gammaldags rosen med mängder med blommor och underbar doft. Jag hittade den under en stor ek i skogbacken på tomten i Moholm. När den fick komma i fet fin jord började den växa ordentligt och blommade i överflöd. Från att bara ha varit en liten kvist blev den på ett par tre år en två meter hög buske. Det är lätt att ta rotskott och den har därför fått följa med mig när jag har flyttat och har även delats ut till familj och vänner.

 

Pumpapower

Efter ett lååångt uppehåll här på bloggen är det de maffiga pumporna som fått mig till datorn igen. Och att ta fram kameran. Så läckra och färgstarka! Tunga och härliga. Från 5 - 6 små frön. Allt startade egentligen för ett år sedan, på Kultur- och skördefesten runt Östen. I Rörs bygdegård säljer varje år ett äldre par sina egenodlade pumpor och av en massa olika sorter. Jag köpte bl a en pumpa som heter Uchiki Kuri som visade sig bli jättegod ugnsrostad. Så när det blev vår inköptes frön och tillsammans med frön från Nakenfröpumpa som jag fick av sonhustrun, startade det hela.

Pumpalandet preparerades med Bokashikompost och annat godis, eftersom de kräver mycket av både näring, värme och vatten. Läget mot stenmuren har varit perfekt, med vindskydd och mycket solvärme som lagras i de stora stenarna. I slutet av juni hade de kommit så här långt:

Det är tre plantor i det här landet och de har en enorm växtkraft. Två veckor senare håller de på att ta över gången och får ledas upp på muren.

Små frukter börjar synas bland bladen men långt ifrån alla blir något. Många ruttnar.

I mitten på augusti har det börjat hända saker, trots att det är väldigt torrt. Sol och värme har däremot inte saknats och det passar pumporna fint.

Nu är det slutet av september och äntligen dags att skörda! Pumporna är mycket känsliga för frost och behöver komma in i tid.

Nakenfröpumpa

Det är en pumpa som odlas för fröna i första hand. Fröna har inget hårt skal som de i övriga pumpor, utan kan ätas direkt eller med fördel rostas precis som de pumpafrön vi köper i påse i butiken. Men först måste pumpan mogna. Den på bilden här börjar skifta från grönt till orange och ska bli helt orange när den är mogen.

Vintersquash "Ushiki Kuri"
Den här pumpan (de oranga på bilden) valde jag för att den är så god och för att den kan lagras länge. Upp till ett år i rumstemperatur! Och den är lite lagom stor, bara mellan 1 och 3 kg, hör alltså inte till bjässarna.

Summan av mitt första försök att odla pumpor blev 5 nakenfröpumpor och 10 Ushiki Kuri. Jag är jättenöjd och har mat för ett tag framöver ;-)

Kratta manegen för växthuset

Varmt och skönt ute, äntligen. Dags att ta itu med senaste projektet: vi har fått ta över ett litet växthus som är något av ett unikum, som växthus kan vara ibland. Det är byggt på en trästomme med tak och väggar bestående av plastfönster avsedda för husvagnar (!) och gamla fönster med glasrutor (betydligt mer vanligt :-). Nu är det nedmonterat och ska rengöras och lagas. Bild kommer när det är ihopsatt igen.
Men så var det platsen det ska stå på. Inte så enkelt att hitta ett bra ställe trots att tomten är stor. Det är ju inte världens vackraste växthus och behöver förstås skapligt med ljus. Det får bli bakom gamla hönshuset - syns inte från vägen och har sol från tidig morgon till ett, två på dagen. Dessutom är det jättefin jord där. Ett aber dock: det växer några krikonträd alldeles intill där växthuset ska stå och det skickar ut rotskott åt alla håll. Dagens jobb blev alltså att gräva upp alla rotskott jag mäktar med och sedan sätta någon slags spärr mot trädet.

Har lyckats få upp en del rotskott från det lilla krikonträdet. Mycket jobb återstår, det är tjockt med rötter från nässlor och kvickrot också.



Hela ytan mellan husväggen och det lilla trädet ska grävas rent från ogräs och jag gillar faktiskt det här jobbet. Tar lite i taget och sedan blir det så himla fint efteråt! Det är verkligen inget stort växthus och jag ska bara ha det till tomater. Det är första gången jag sått tomatfrön så det ska bli riktigt spännande att se om jag lyckas. Valde en plommontomat från Impecta som heter Principe Borghese och som ska vara bra att torka. Tänk den som får så mycket tomater att man måste torka dem!

Detta är vad jag hoppas på, plommontomaten Principe Borghese (bild Impecta).

Passade på att kolla en sådd jag gjorde redan 8 februari av Röd Kvanne. Ställde ut lådorna direkt utmed husväggen åt norr eftersom fröna behöver kyla för att gro. Döm om min förvåning - de har redan satt fart! Det kan annars ta ett år innan de gror. Nu är det bara att hålla tummarna att fortsättningen går lika bra.

I de två små lådorna håller den röda Kvannen på att gro medan Jättevädden i högra lådan ligger lågt än så länge.

Röd Kvanne blir cirka 125 cm hög och har vackra blomställningar (bild Impecta).

Att ta över en gammal gård

Det är något speciellt att få möjlighet att ta över en liten gård med åtminstone 150 år på nacken. Särskilt när tidigare ägare bott länge på stället och inte kastat grejor i onödan. Trots att det mesta är urröjt ur uthusen går det fortarande att göra "fynd" och hitta nya användningsområden för gamla saker. Gamla hinkar och baljor blir perfekta till sommarblommor och mjölkkrukor för att samla vatten pryder sin plats. En gammal trasig stege räcker både till ett vackert stöd för favoritrosen New Dawn och som sittpinnar till hönorna. Delad på mitten då förstås, hönorna behöver inte sitta ute i rosenbusken och frysa :-)

 Den uttjänta cykeln pryder sin plats med krasse på pakethållaren.

Harry som bodde här före oss ärvde stället av sina föräldrar och var över åttio år när han gick bort. Men han har sett till att vi inte glömmer bort honom: i en glasruta på magasinet har han ristat sitt namn!



Tittar man noga går det att läsa Harry spegelvänt.

Det är inte bara saker som finns kvar, något av det mest värdefulla är trädgården med alla fruktträd. Elva äppelträd, två päron, ett bigarrå och ett krikon. Med så många äppelträd är det alltid något som bär frukt även ett dåligt äppelår. Några är dessvärre gamla och får ofta skador på frukten men är ju vackra träd ändå. Just nu är det paus i beskärningen pga all snö, men jag hoppas på att komma igång snart igen.



Några träd beskärs nu och några får nog vänta till i sommar.

Gamla byggnader har både charm och avigsidor. Tegelpannorna på ladugården ger sig iväg när det stormar ordentligt och nu har vi äntligen tagit itu med det. Högst upp på nocken är nu pannorna lagda tillrätta och fastspikade tack vare hjälpsam bror och svågrar. De sprang upp och ner på taket med dödsförakt trots illasinnat väder.



Arbetslaget på taket i snöglopp.



Det är nog inte sista gången vi behöver upp på det taket och fixa men nu ser det i alla fall lite bättre ut och är lite tätare.

Det ska bli varmare i helgen sägs det. Det kliar så i trädgårdsfingrarna, jag längtar till och med efter att få börja gräva!

Vintersådd

Härligt att ständigt få lära nytt! Det här med vintersådd är något helt nytt för mig. Jag har helt snöat in på Sara Bäckmos blogg Skillnadens Trädgård där hon bland mycket annat berättar om vintersådder. Eftersom jag inte har något växthus så blir det varianter på kallbänk som jag testar. Redan 3 februari fixade jag till en kallbänk av en pallkrage som fylldes med kompost och jord på toppen. Ett lock av tålig byggplast behövs också.

I pallkragen längst bort finns den första vintersådden. Den främre fungerar just nu som vinterförvaring av bokashi.



Ytterligare ett sätt att ordna ett gynnsamt klimat för att få de tåligaste grönsakerna att gro tidigt är att sätta sina sådder i en plastback. Borra håll i botten och runt överkanten i en rymlig back och sedan kan du ställa i dina små lådor med vintersådder. Behöver förstås kollas så att det inte blir för fuktigt med risk för att allt ruttnar. Ska bli väldigt spännande att se om detta funkar även för mig!

Här står min plastback med vintersådd och med snö som vattning.

Vad är då lämpligt att så mitt i vintern? Det ska enligt expertisen vara sådant som tål kyla och lite tuffa förhållanden förstås. Jag har valt att så vintersallat, spenat, sommarmorot, dill och bindsallat i pallkragen. I plastbacken finns rosenskära, solros, vintersallat, spenat, spetskål och brysselkål.

De här passar fint att vinterså, utom möjligen rädisor.

  Vitsen med vintersådd är ju att få grönsaker tidigare än normalt och att få kraftiga och fina blomplantor. Nu väntar jag med spänning på vad som händer!

För mer fakta om vintersådd kolla på Skillnadens Trädgård https://sarabackmo.se/

Bokashi vinterförvaring

Plötsligt fick jag ögonen på något nytt, som många andra tydligen är väl förtrogna med men som jag har missat: Bokashimetoden för kompostering av hushållsavfall. Låter kanske inte så upphetsande men är genialisk i mina ögon! Köksavfall (utom förpackningar) samlas i en hink och varvas med ett strö som innehåller mikroorganismer som åstadkommer en jäsningsprocess. Obs luktar inte illa. Efter några veckor kan detta grävas ner direkt i grönsakslandet och omvandlas snabbt till näringsrik jord. Eftersom det blir lite knepigt på vintern kan man förvara det ute, fryst i någon behållare. Så snart allt tinar startar omvandlingen till näring och jord. Läs gärna mer på bokashi.se
Jag tömmer min hink i ett par pallkragar och täcker varje gång med löv, plus lock över.

 

Jag har valt att skaffa specialhinkar med tappkran för att få så säker process som möjligt. En vanlig plasthink med tätslutande lock fungerar också.

 

Här har jag tömt över innehållet i hinken och täcker sedan med löv. Kompost eller jord går också bra men allt är ju fruset nu, löven är det enda som inte är fastfruset. Nu är det bara att vänta på värmen! När allt värms upp startar nedbrytningen och det blir fin näringsrik jord i pallkragen. Min plan är att sätta gurkplantor där framåt sena våren.

 

Förra sommaren testade jag en gammaldags sort som heter äppelgurka 'Lemon' på friland, fick en planta av min syster och fick faktiskt lite gurkor. Verkligen jättegoda. Det är en kulturarvssort från 1894. Häftigt att kunna odla så gamla sorter! Det är Impecta som säljer dessa fröer och i år ska jag dra upp egna plantor och hoppas på mycket större skörd.