Pen pals for 50 years!

Here is the story about Kelly and me. My wonderful friend Kelly and I wrote our first letters to each other 50 years ago. And we still do! As I remember it Kelly´s teacher was visiting our school in Moholm when I went in fifth grade. Maybe I´m wrong - it´s a long time ago... anyway, my teacher asked the class if anyone was interested in getting a pen pal from California. I thought it was exiting and soon I got a letter from Kelly from Oakland. We have never stopped writing and has followed each others life during the years through the letters.

For years we had wished to meet and finally in 2009 Anders and I went to California. It was very special to meet the person I knew from all her letters and still did not know, since we never had seen each other. We had some wonderful days with Kelly and her Bill, having time to talk and also being guided in the San Francisco area and Napa Valley. Unforgettable! And we still keep in touch and will do so for many more years I´m sure. Now our e-mails are completed with contact via Skype and Facebook, such a difference to 1964! Perhaps it´s time to write a paper letter?

Utgrävning vid magasinet

Som nybliven ägare till vår lilla jordbruksfastighet är jag sugen på att röja och rensa upp kring uthusen. Det har varit igenväxt med hallonsnår och nässlor och jag ser framför mig en blivande oas med grönsaker och blommor i långa rader. Vi får se hur det blir med det. I vilket fall som helst stöter jag på lämningar från tiden när det fanns djur på gården. Framför dörren till magasinet/svinstian (?) har jag grävt fram flata stenhällar som varit trampsten för djuren. Finns det ännu mer spännande saker dolda i jorden? Medan jag gräver och letar så åker ogräset bort av bara farten :-) Och det är jättefin jord. Ska jag börja med potatis kanske? Eller passar det bättre med buskar och blommor mot husväggen? Det kliar verkligen i fingrarna att börja odla!

Forskningsfestival

Forskare i Skaraborg presenterade idag sin forskning på sjukhuset i Skövde. En imponerande samling viktiga projekt som gör skillnad för personer med t ex diabetes, stressjukdomar, högt blodtryck, lårbensbrott och övervikt och mycket annat.

Gärd Holmqvist, min kollega på jobbet, berättade att hon ska göra en studie där de använder bildterapi för att stärka utsatta ungdomar. Spännande!

Fantastiskt med alla intressanta resultat, men knäckfrågan är oftast hur man får berörda (t ex sjukvården) att använda forskningsresultat i praktiken. Vad hjälper det att man vet hur man minskar stress med hjälp av naturen eller minskar risk för diabetes med motion om inte kunskapen används. Ingen blir ju friskare av ytterligare ett par pärmar i hyllan. Det räcker inte med att vara forskare, man ska vara försäljare också!

Sommardrömmar

Som en dröm är den här rosenbusken, den hukade under en ek i många år, var bara en liten kvist som aldrig blommade. Men - när den fick komma fram i ljuset och fick öppen jord kring rötterna och lite gödning hände saker. Den växte på höjden, uppåt 2 m, blommar rikligt på försommaren och sprider sig ohejdat. Doften är underbar! Den har fått följa med när jag har flyttat och har delats till vänner och bekanta. Nu har jag en ny buske på gång vid muren vid det gamla hönshuset. Längtar!

59 dagar arbetar kvinnor gratis per år

I genomsnitt inom EU arbetar kvinnor 59 dagar gratis per år, om man jämför kvinnors och mäns löner. Allt enligt EU:s jämställdhetsbyrå EIGE (från dagens SvD). Deprimerande. Nyutbildade sjuksköterskor i Sverige kan i bästa fall skrika och kämpa sig till en ingångslön på 24 000 på våra svenska sjukhus, medan en nyutbildad plåtslagare (gymnasieutb.) efter några år i yrket kan räkna med en lön på drygt 28 000 kr. Man blir alldeles matt av att tänka på det, vi står fortfarande och stampar på samma fläck. Har tyvärr inga käcka tips och paroller att leverera, det är bara att fortsätta kämpa.

Man kan ju inte gå runt och vara förbannad jämt, så det blev stövlar på och ut i trädgård och uthus. Så här pigga ser våra pelargoner ut efter några månader i matkällarens mörker. De flesta verkar ha överlevt, men jag kastar ändå några tråkiga som jag aldrig riktigt lyckas med. Det tar emot att kasta men det är nog ärligast så. Och underbart att solen äntligen visar sig!

Bilder i olika skepnader

                                                              

 

 

Miyako Ishiuchi, årets vinnare av Hasselbladpriset, verkar intressant i sin förmåga att fånga tider och tillstånd med enkla medel. Låter högtravande kanske men det är fascinerande att se hur det alldagliga och enkla kan bli så intressanta bilder. Hur lyckas man med det? Som medlem i en ambitiös och aktiv fotoklubb försöker jag lära mig förstå vad fotografi är och vad jag kan göra med en kamera, inte bara hur. Även om jag verkligen behöver läsa mig det också! Hittills mest familjen, natur och en dokumentation av en stängd vårdavdelning. Dessutom använder jag foto i ett forskningsprojekt. Patienter får låna en kamera och fotografera det de tycker har betydelse för dem i deras rum på sjukhuset. Med bilderna som utgångspunkt intervjuas sedan patienterna. Ett spännande sätt att locka fram tankar och känslor kring ett ämne!

Ett frö till en blogg

Starten på min blogg får bli den här fröpåsen. Jag sådde fröna idag med förhoppning om vackra blommor framåt sommaren. Det är alltid en utmaning och de var ena små rackare som knappt syntes. Får se om bloggen kan bli något så småningom - från  detta lilla frö. Här kommer jag att kommentera sånt som händer i media, reflektioner kring min forskning och även det som händer utanför stugknuten, dvs djur och natur. Lite varierande hoppas jag att det blir.